JAGUAR
Jaguaren är det största kattdjuret på den amerikanska kontinenten. En jaguar har starka käkar som kan bita igenom sköldpaddskal jaguaren är byggd som ett fulländad rovdjur.
Jaguaren är den tredjes största kattdjur efter tiger och lejon. Oftast är jaguarerna gyllene i färgen med svarta rosetter eller fläckar som formar en rund ring men det är också relativt vanligt med svarta jaguarer. Den svarta varianten finns även i naturen och kallas ofta för
´´svarta pantern´´. Jaguarerna är aktiva främst under gryning och skymning och lever alltid i närheten av vatten. varma dagar så kan man se dem ligga och svalka sig i floder och andra vattendrag.
I dag hotas jaguaren av framförallt av skogsskövling som leder till att deras livsmiljöer blir fragmenterad. dessutom jagas de för pälsens skull samt för att det anses vara ett hot mot tamboskap.
Längd: 110-250 cm.
Vikt: Honor 36-85 kg Hanar 50-160 kg.
Föda: Jaguarer är opportunister vilket betyder att de äter allt till tamboskap till små däggdjur tex fisk,kajmaner och andra reptiler.
Dräktighet: Ca.91-111 dygn.
Antal ungar: 1-4 st.
Livslängd: Upp till 30 år.
Biotop: Träsk,savanner och skog,men alltid nära vatten
Utbredning: Så långt norr ut som Kalifornien och Arizona och så långt till söder ut som Argentina, men främst i centrala Sydamerika
Jaguaren är den tredjes största kattdjur efter tiger och lejon. Oftast är jaguarerna gyllene i färgen med svarta rosetter eller fläckar som formar en rund ring men det är också relativt vanligt med svarta jaguarer. Den svarta varianten finns även i naturen och kallas ofta för
´´svarta pantern´´. Jaguarerna är aktiva främst under gryning och skymning och lever alltid i närheten av vatten. varma dagar så kan man se dem ligga och svalka sig i floder och andra vattendrag.
I dag hotas jaguaren av framförallt av skogsskövling som leder till att deras livsmiljöer blir fragmenterad. dessutom jagas de för pälsens skull samt för att det anses vara ett hot mot tamboskap.
Längd: 110-250 cm.
Vikt: Honor 36-85 kg Hanar 50-160 kg.
Föda: Jaguarer är opportunister vilket betyder att de äter allt till tamboskap till små däggdjur tex fisk,kajmaner och andra reptiler.
Dräktighet: Ca.91-111 dygn.
Antal ungar: 1-4 st.
Livslängd: Upp till 30 år.
Biotop: Träsk,savanner och skog,men alltid nära vatten
Utbredning: Så långt norr ut som Kalifornien och Arizona och så långt till söder ut som Argentina, men främst i centrala Sydamerika
KINESISK ALLIGATOR
Den kinesiska alligatorn är den mindre av de två alligatorna som finns i världen. den andra arten är missisippialigatorn som kan bli över fyra meter lång.
I dag finns det troligen bara runt 120-150 st kinesiska alligator kvar i naturen
Längd: upp till 2 meter.
Vikt: 40 kg.
Föda: sniglar kräftdjur fisk amfibier,vattenfåglar och små
däggdjur
Dräktighet: Det tar ca. 70 dagar för äggen att kläckas.
Antal ungar: 10-50 ägg.
Livslängd: upp till 100 år.
Biotop: långsamt rinnande floder, träsk och kärr.
Utbredning: Anhui-provinsen i nedre yangtze-floden
I dag finns det troligen bara runt 120-150 st kinesiska alligator kvar i naturen
Längd: upp till 2 meter.
Vikt: 40 kg.
Föda: sniglar kräftdjur fisk amfibier,vattenfåglar och små
däggdjur
Dräktighet: Det tar ca. 70 dagar för äggen att kläckas.
Antal ungar: 10-50 ägg.
Livslängd: upp till 100 år.
Biotop: långsamt rinnande floder, träsk och kärr.
Utbredning: Anhui-provinsen i nedre yangtze-floden
DVÄRGSILKESAPAN
Dvärgsilkesapan är världens minsta apa. Den lever i små familjgrupper som består av ett monogamt par och deras ungar i olika åldrar.
Dvärgsilkesapan lever högt upp i träden och livnär sig till stora del på sav och kåda. På natten sover de tätt ihop i en liten hög på
7-10 meters höjd. I dag räknas inte Dvärgsilkesaporna som hotade men de är noggrant övervakade så att det finns en chans att räda dem innan de minskar alltför mycket i antal
Längd: 13-17 cm
Vikt: 120-190 g
Föda: Frukt,växter,sav och kåda
Dräktig: 136-140 dygn
Antal ungar: 2 per kull
Livslängd: 7-12 år
Biotop: Regnskogen
____________________________________________________________________________
Dvärgsilkesapan lever högt upp i träden och livnär sig till stora del på sav och kåda. På natten sover de tätt ihop i en liten hög på
7-10 meters höjd. I dag räknas inte Dvärgsilkesaporna som hotade men de är noggrant övervakade så att det finns en chans att räda dem innan de minskar alltför mycket i antal
Längd: 13-17 cm
Vikt: 120-190 g
Föda: Frukt,växter,sav och kåda
Dräktig: 136-140 dygn
Antal ungar: 2 per kull
Livslängd: 7-12 år
Biotop: Regnskogen
____________________________________________________________________________
EGYPTISK LANDSKÖLDPADDA
Den lilla egyptiska landsköldpaddan är både vacker och annorlunda. Trodde ni att sköldpaddor inte kunde låta? När den egyptiska sköldpaddan ska para sig, låter hanen på ett mycket speciellt sätt. Det har beskrivits som om han låter som en duva!
Den egyptiska landsköldpaddan kallas också Kleinmannis sköldpadda. Den är en av världens mest utrotningshotade sköldpaddor! Arten är sannolikt helt utrotad i naturen i Egypten, något som till stor del beror på insamling av djur till djurhandeln. De lever i torra ökenområden och deras vackra, ljusa skal har nästan samma färg som sand. I naturen är de vakna hela året om, men kan gå i "sommardvala" om det är mycket varmt ute. Precis som svenska reptiler går i dvala över vintern när det är för kallt, kan alltså denna sköldpadda gå i dvala när det är för varmt. Då ligger den nedgrävd och kroppen går ned på sparlåga tills vädret blir bättre och mer gynnsamt. Den egyptiska sköldpaddan är en av de minsta sköldpaddsarterna som finns på norra halvklotet. De är mycket nyfikna och aktiva av sig och man märker att de kommer fram till terrariekanten för att titta på vad som händer runt omkring dem!
Familjeliv
Sköldpaddorna lever ensamma ute i naturen, men de har revir. Parningen sker ofta i mars. När hanen uppvaktar honan, nosar han på hennes huvud och sen biter han henne i frambenen eller huvudet. Sen springer han fler varv runt henne innan han till slut bestiger henne. Han kan också försöka ramma henne och ibland kan man höra som smällar när hanen springer på honan. Det är ganska lätt att se skillnad på vuxna sköldpaddshanar och honor. Hanens svans är längre och kraftigare än honans och det beror på att han ska ha rum för sin penis inuti svansen. Sköldpaddor har en kloak, alltså ett enda hål, där både bajs, kiss, ägg och penis kommer ut.
När djuren parat sig, dröjer det upp till ett par månader innan honan gräver ett hål i sanden och lägger upp till fem ägg. Hon täcker över dem med sand och lämnar dem sedan där. De kläcks efter några månader och ungarna klarar sig helt själva från första stund.
Hot mot den egyptiska landsköldpaddan
De största hoten mot den här kritiska utrotningshotade arten, är olaglig insamling av djur till djurhandeln samt habitatförstörelse. Utökat jordbruk, överbetande djur samt en ständig expansion av byggande av vägar, bostäder mm har nästan helt förstört sköldpaddans sköra livsutrymme. Värst har dock den skoningslösa jakten och infångandet av djur till djurhandeln varit. När den egyptiska populationen hade utrotats, fortsatte jakten på sköldpaddorna i Libyen, där populationen är så gott som utrotad också. Trots att djuren är förbjudna att handla med, kunde man i Sverige hitta illegalt insmugglade djur så sent som 1996 -1997 att köpa på annons. Viltfångade och insmugglade är ofta i så dålig kondition när de säljs, att de oftast dör inom kort. De är sjuka och försvagade efter att ha fraktats den långa vägen från Nordafrika utan vare sig mat eller vatten. Man ska aldrig köpa sköldpaddor utan svenskt uppfödarbevis!
Längd: Upp till 14 cm
Föda: Gräs, ökenväxter, frukt
Antal ungar: 1-5 ägg
Livslängd: upp till 50 år
Biotop: Torr savann, halv-öken och öken
Utbredning: Egypten och Libyen
Den egyptiska landsköldpaddan kallas också Kleinmannis sköldpadda. Den är en av världens mest utrotningshotade sköldpaddor! Arten är sannolikt helt utrotad i naturen i Egypten, något som till stor del beror på insamling av djur till djurhandeln. De lever i torra ökenområden och deras vackra, ljusa skal har nästan samma färg som sand. I naturen är de vakna hela året om, men kan gå i "sommardvala" om det är mycket varmt ute. Precis som svenska reptiler går i dvala över vintern när det är för kallt, kan alltså denna sköldpadda gå i dvala när det är för varmt. Då ligger den nedgrävd och kroppen går ned på sparlåga tills vädret blir bättre och mer gynnsamt. Den egyptiska sköldpaddan är en av de minsta sköldpaddsarterna som finns på norra halvklotet. De är mycket nyfikna och aktiva av sig och man märker att de kommer fram till terrariekanten för att titta på vad som händer runt omkring dem!
Familjeliv
Sköldpaddorna lever ensamma ute i naturen, men de har revir. Parningen sker ofta i mars. När hanen uppvaktar honan, nosar han på hennes huvud och sen biter han henne i frambenen eller huvudet. Sen springer han fler varv runt henne innan han till slut bestiger henne. Han kan också försöka ramma henne och ibland kan man höra som smällar när hanen springer på honan. Det är ganska lätt att se skillnad på vuxna sköldpaddshanar och honor. Hanens svans är längre och kraftigare än honans och det beror på att han ska ha rum för sin penis inuti svansen. Sköldpaddor har en kloak, alltså ett enda hål, där både bajs, kiss, ägg och penis kommer ut.
När djuren parat sig, dröjer det upp till ett par månader innan honan gräver ett hål i sanden och lägger upp till fem ägg. Hon täcker över dem med sand och lämnar dem sedan där. De kläcks efter några månader och ungarna klarar sig helt själva från första stund.
Hot mot den egyptiska landsköldpaddan
De största hoten mot den här kritiska utrotningshotade arten, är olaglig insamling av djur till djurhandeln samt habitatförstörelse. Utökat jordbruk, överbetande djur samt en ständig expansion av byggande av vägar, bostäder mm har nästan helt förstört sköldpaddans sköra livsutrymme. Värst har dock den skoningslösa jakten och infångandet av djur till djurhandeln varit. När den egyptiska populationen hade utrotats, fortsatte jakten på sköldpaddorna i Libyen, där populationen är så gott som utrotad också. Trots att djuren är förbjudna att handla med, kunde man i Sverige hitta illegalt insmugglade djur så sent som 1996 -1997 att köpa på annons. Viltfångade och insmugglade är ofta i så dålig kondition när de säljs, att de oftast dör inom kort. De är sjuka och försvagade efter att ha fraktats den långa vägen från Nordafrika utan vare sig mat eller vatten. Man ska aldrig köpa sköldpaddor utan svenskt uppfödarbevis!
Längd: Upp till 14 cm
Föda: Gräs, ökenväxter, frukt
Antal ungar: 1-5 ägg
Livslängd: upp till 50 år
Biotop: Torr savann, halv-öken och öken
Utbredning: Egypten och Libyen
SUMATRATIGER
Sumatratigern är en smidig katt som har lätt att röra sig i tät vegetation. Tigrarna jagar mest i gryning och skymning men kan också jaga under dagen. Deras ränder gör att de är väl kamouflerade när solstrålarna som skiner igenom trädkronorna bildar mönster vid marken. Detta underlättar vid jakt, då bytesdjuren inte upptäcker tigrarna förrän det är för sent. Sumatratigern är den underart av tiger som är mest djupgul i färgen och har de smalaste ränderna.
Idag finns det mellan 200 och 250 sumatratigrar kvar i det vilda och de finns bara på ön Sumatra i Indonesien. Illegal jakt är ett stort hot och tigern jagas tyvärr fortfarande trots att den är fridlyst. På Sumatra har man också enorma problem med att skogar avverkas och ersätts med plantage för till exempel produktion av palmolja. Skogsskövlingen innebär att sumatratigerns hem försvinner, bytesdjuren försvinner och tigern blir ett lätt offer för tjuvjägare. Vi kan alla vara med och bromsa skogsskövlingen, exempelvis genom att låta bli att köpa produkter som innehåller palmolja!
Storlek: Längd 270-310 cm, Mankhöjd 90 cm
Vikt: 100-260 kg
Föda: Större och mindre däggdjur och fåglar.
Dräktig: 103-110 dygn
Antal ungar: 2-4 st
Livslängd: 15-20 år
Biotop: Från tropisk regnskog till tempererad blandskog
Idag finns det mellan 200 och 250 sumatratigrar kvar i det vilda och de finns bara på ön Sumatra i Indonesien. Illegal jakt är ett stort hot och tigern jagas tyvärr fortfarande trots att den är fridlyst. På Sumatra har man också enorma problem med att skogar avverkas och ersätts med plantage för till exempel produktion av palmolja. Skogsskövlingen innebär att sumatratigerns hem försvinner, bytesdjuren försvinner och tigern blir ett lätt offer för tjuvjägare. Vi kan alla vara med och bromsa skogsskövlingen, exempelvis genom att låta bli att köpa produkter som innehåller palmolja!
Storlek: Längd 270-310 cm, Mankhöjd 90 cm
Vikt: 100-260 kg
Föda: Större och mindre däggdjur och fåglar.
Dräktig: 103-110 dygn
Antal ungar: 2-4 st
Livslängd: 15-20 år
Biotop: Från tropisk regnskog till tempererad blandskog
SYDLIG PUDU
Sydlig pudu är världens minsta hjort. Den har fullt sjå med att nå upp till grenar med goda löv och står ofta på bakbenen eller hoppar upp på nedfallna träd för att nå upp.
Eftersom pudun är så liten har den lätt för att ta sig fram bland täta buskar. Den formar dessutom gångar inne i buskage vilket gör det svårare för rovdjur att få tag på den. Det största hotet mot puduerna är att deras livsmiljöer försvinner när människan exempelvis omvandlar skogarna till betesmark för tamboskap.
Storlek: Mankhöjd 40 cm
Vikt: Upp tll 10 kg
Föda: Gräs, frukt, blad, örter, bark, blad
Dräktig: 7 månader
Antal ungar: 1 st
Livslängd: Upp till 20 år
Biotop: Bergsskogar i Sydamerika
Eftersom pudun är så liten har den lätt för att ta sig fram bland täta buskar. Den formar dessutom gångar inne i buskage vilket gör det svårare för rovdjur att få tag på den. Det största hotet mot puduerna är att deras livsmiljöer försvinner när människan exempelvis omvandlar skogarna till betesmark för tamboskap.
Storlek: Mankhöjd 40 cm
Vikt: Upp tll 10 kg
Föda: Gräs, frukt, blad, örter, bark, blad
Dräktig: 7 månader
Antal ungar: 1 st
Livslängd: Upp till 20 år
Biotop: Bergsskogar i Sydamerika
BEOSTARE
Beostaren är en vacker svart asiatisk fågel med gula öron. Den har en god förmåga att härma olika ljud.
Allmänt
Beostaren är känd för att kunna härma ljud, en egenskap fåglarna har stor anvädning för att hålla koll på varandra i tät vegetation. De kommer från Sydostasien och drar omkring i flockar på ett halvdussin fåglar och man hör verkligen när de kommer! Beostarar i fångenskap har gjort sig kända för att härma både mobiltelefoner, tvättmaskeiner och familjens övriga husdjur såsom katter och hundar! Som de flesta andra starar, är de allätare och smaskar i sig både nektar, frukt och insekter. Det finns tre underarter av beostarar,
Familjeliv
Hos beostararna tar både mamman och pappan hand om ungarna som kläckts. Oftast får föräldrarna 2-3 ungar, även om större kullar kan förekomma. Äggen läggs i ett hål i en trädstam där de ruvas. När ungarna blir lite större, lär de sig flockens speciella ljud av sina föräldrar. Familjegruppens ljud är specifikt och en flock beostarar några kilometer bort, har helt andra ljud för sig!
Hot mot beostaren
Denna vackra fågel som är så duktig på att härma ljud, har drabbats hårt av både skogsavverkning, men också att de fångats i stora mängder för att säljas som sällskapsdjur. Efterfrågan på beostarar är mycket större än vad som kläcks fram i fångenskap.
Längd: 25-30 cm
Föda: Frukt, nektar, insekter
Dräktighet: Äggen ruvas ca. 15 dagar
Antal ungar: 2-6 ägg
Livslängd: Upp till 30 år
Biotop: Regnskog
Utbredning: Sydostasien
Allmänt
Beostaren är känd för att kunna härma ljud, en egenskap fåglarna har stor anvädning för att hålla koll på varandra i tät vegetation. De kommer från Sydostasien och drar omkring i flockar på ett halvdussin fåglar och man hör verkligen när de kommer! Beostarar i fångenskap har gjort sig kända för att härma både mobiltelefoner, tvättmaskeiner och familjens övriga husdjur såsom katter och hundar! Som de flesta andra starar, är de allätare och smaskar i sig både nektar, frukt och insekter. Det finns tre underarter av beostarar,
Familjeliv
Hos beostararna tar både mamman och pappan hand om ungarna som kläckts. Oftast får föräldrarna 2-3 ungar, även om större kullar kan förekomma. Äggen läggs i ett hål i en trädstam där de ruvas. När ungarna blir lite större, lär de sig flockens speciella ljud av sina föräldrar. Familjegruppens ljud är specifikt och en flock beostarar några kilometer bort, har helt andra ljud för sig!
Hot mot beostaren
Denna vackra fågel som är så duktig på att härma ljud, har drabbats hårt av både skogsavverkning, men också att de fångats i stora mängder för att säljas som sällskapsdjur. Efterfrågan på beostarar är mycket större än vad som kläcks fram i fångenskap.
Längd: 25-30 cm
Föda: Frukt, nektar, insekter
Dräktighet: Äggen ruvas ca. 15 dagar
Antal ungar: 2-6 ägg
Livslängd: Upp till 30 år
Biotop: Regnskog
Utbredning: Sydostasien
BÄLTDJUR
Den stora hårbältan är en duktig tunnelbyggare med näsa för mat. Skalet är hårt som pansar och består av starka benplattor överdragna med horn. När bältor känner sig hotade rullar de ihop sig till en hård boll. Tack vare starka framben kan bältan gräva långa, tunnelliknande gångar. Bältan är hotad eftersom människan betraktar den som ett skadedjur och jagas även som mat.
Bältdjur eller bältor är en grupp små däggdjur som ser märkliga ut. Familjen heter Dasypodidae och bältorna är bland annat kända för sitt hårda skal som sitter som ett pansar på ryggen. Det finns 8 släkten och 20 arter. Bältorna är ett djur som inte liknar något annat. De tillhör en djurgrupp eller ordning som kallas Edentater eller tandfattiga djur. Dit hör också myrslokar och sengångare, men egentligen är det bara myrsloken som är tandfattig. Både bältor och sengångare har enkla, rotlösa kindtänder som växer hela livet.
Bältor lever på de amerikanska kontinenterna från norra delarna av Argentina till södra USA. De är kända för att kunna rulla ihop sig till en boll om de känner sig hotade. Det blir då mycket svårt för exempelvis rovdjur att komma åt bältan, eftersom de har sitt hårda pansar som skyddar dem. Bältans pansar bildas från huden och består av starka benplattor överdragna med horn. Över skuldror och höfter sitter vanligen breda, stela sköldar och över ryggen finns ett varierat antal band som är förbundna med den mjuka, underliggande huden
Den stora hårbältan Den stora hårbältan som finns i Parken Zoo, lever naturligt i halvökenområden i norra Paraguay. Bältorna är mycket duktiga på att gräva och kan med sina kraftiga framben, gräva långa tunnelliknande gångar. De letar efter föda samt gömmer sig för rovdjur i sina gångar. Bältorna använder sig mycket av sin näsa och sitt goda luktsinne när de letar efter mat. Ute i naturen lever de på insekter, fåglar, små däggdjur, kadaver mm. Under vintern består halva deras föda av vegetabilier. De gräver ofta under kadaver för att finna maskar och fluglarver. En vuxen bälta har 14-18 tänder i varje käke.
Den stora hårbältan (Chaetophractus villosus) kan väga upp till 2 kg och de kan bli 30 år gamla. Bältdjur är de enda däggdjur som regelmässigt föder enäggsfyrlingar och är därför populära försöksdjur inom forskningen. Deras parningssäsong börjar i september och ungarna kommer i december efter 60-75 dygns dräktighet. Både hanar och honor gräver bohålor. Hålan ska ha minst två in/utgångar för att djuren ska känna sig trygga, och den kläs med mjukt gräs. Bältor gör också gärna två kammare i sin håla. När en hona får ungar i sin håla, väger de omkring 155 g vid födseln och öppnar ögonen mellan 16:e och 30:e levnadsdygnet. Vid födseln är ungarna täckta av mjuk, läderartad hud som hårdnar efter några veckor. Ungarna diar i 2 månader och blir själva könsmogna vid 9 månaders ålder.
Bältorna föredrar att leva ensamma, även om en hanes revir kan överlappa flera honors revir. Bältor använder doften som hjälp för att hålla reda på varandra och de har doftkörtlar på öronen, ögonlocken, på fotsulorna samt ett par analkörtlar som avger stark doft. Vuxna djur nosar vanligtvis varandra i baken när de träffas för att få så mycket information som möjligt om den de möter.
Hot mot bältor
Bältor är ett grävande djur och gräver för att söka skydd och för att hitta mat. Ute i naturen anses de vara skadedjur då de gräver i åkrar och förstör och dödas därför. De jagas också som mat.
Storlek: 30-40 cm
Vikt: 2 kg
Föda: Frukt, grönsaker, ägg, insekter, sniglar, mindre reptiler, amfibier och däggdjur
Dräktig: 60-75 dygn
Antal ungar: 2-4 st
Livslängd: 30 år
Biotop: Från tropisk regnskog till torra ökenområden
Bältdjur eller bältor är en grupp små däggdjur som ser märkliga ut. Familjen heter Dasypodidae och bältorna är bland annat kända för sitt hårda skal som sitter som ett pansar på ryggen. Det finns 8 släkten och 20 arter. Bältorna är ett djur som inte liknar något annat. De tillhör en djurgrupp eller ordning som kallas Edentater eller tandfattiga djur. Dit hör också myrslokar och sengångare, men egentligen är det bara myrsloken som är tandfattig. Både bältor och sengångare har enkla, rotlösa kindtänder som växer hela livet.
Bältor lever på de amerikanska kontinenterna från norra delarna av Argentina till södra USA. De är kända för att kunna rulla ihop sig till en boll om de känner sig hotade. Det blir då mycket svårt för exempelvis rovdjur att komma åt bältan, eftersom de har sitt hårda pansar som skyddar dem. Bältans pansar bildas från huden och består av starka benplattor överdragna med horn. Över skuldror och höfter sitter vanligen breda, stela sköldar och över ryggen finns ett varierat antal band som är förbundna med den mjuka, underliggande huden
Den stora hårbältan Den stora hårbältan som finns i Parken Zoo, lever naturligt i halvökenområden i norra Paraguay. Bältorna är mycket duktiga på att gräva och kan med sina kraftiga framben, gräva långa tunnelliknande gångar. De letar efter föda samt gömmer sig för rovdjur i sina gångar. Bältorna använder sig mycket av sin näsa och sitt goda luktsinne när de letar efter mat. Ute i naturen lever de på insekter, fåglar, små däggdjur, kadaver mm. Under vintern består halva deras föda av vegetabilier. De gräver ofta under kadaver för att finna maskar och fluglarver. En vuxen bälta har 14-18 tänder i varje käke.
Den stora hårbältan (Chaetophractus villosus) kan väga upp till 2 kg och de kan bli 30 år gamla. Bältdjur är de enda däggdjur som regelmässigt föder enäggsfyrlingar och är därför populära försöksdjur inom forskningen. Deras parningssäsong börjar i september och ungarna kommer i december efter 60-75 dygns dräktighet. Både hanar och honor gräver bohålor. Hålan ska ha minst två in/utgångar för att djuren ska känna sig trygga, och den kläs med mjukt gräs. Bältor gör också gärna två kammare i sin håla. När en hona får ungar i sin håla, väger de omkring 155 g vid födseln och öppnar ögonen mellan 16:e och 30:e levnadsdygnet. Vid födseln är ungarna täckta av mjuk, läderartad hud som hårdnar efter några veckor. Ungarna diar i 2 månader och blir själva könsmogna vid 9 månaders ålder.
Bältorna föredrar att leva ensamma, även om en hanes revir kan överlappa flera honors revir. Bältor använder doften som hjälp för att hålla reda på varandra och de har doftkörtlar på öronen, ögonlocken, på fotsulorna samt ett par analkörtlar som avger stark doft. Vuxna djur nosar vanligtvis varandra i baken när de träffas för att få så mycket information som möjligt om den de möter.
Hot mot bältor
Bältor är ett grävande djur och gräver för att söka skydd och för att hitta mat. Ute i naturen anses de vara skadedjur då de gräver i åkrar och förstör och dödas därför. De jagas också som mat.
Storlek: 30-40 cm
Vikt: 2 kg
Föda: Frukt, grönsaker, ägg, insekter, sniglar, mindre reptiler, amfibier och däggdjur
Dräktig: 60-75 dygn
Antal ungar: 2-4 st
Livslängd: 30 år
Biotop: Från tropisk regnskog till torra ökenområden
DRILL
Drillen är en imponerande apa. Hanarna blir dubbelt så stora som honorna och har enorma huggtänder som de visar upp för att skrämmas när det behövs. I naturen lever driller i haremsgrupper med en ledarhane och ett flertal honor. Döttrarna stannar i gruppen hela livet medan sönerna flyttar när de blir könsmogna. De försöker då ta över en annan flock genom att utmana den dominanta hanen.
Drillen är en av de mest hotade aporna i Afrika. Den hotas främst av den massiva skogsskövlingen som pågår i dess hemområden men även tjuvjakt är ett stort problem. Drillens kött anses vara mycket gott och eftersom de ”pratar” med varandra när de rör sig genom skogen är det lätt för tjuvjägare att hitta dem.
Längd: 70 cm
Vikt: Hanar 20 kg, honor 12,5 kg
Föda: Frukt, frön, insekter
Dräktighet: ca. 179-182 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: upp till 40 år
Biotop: Tät regnskog
Utbredning: Cross River i Nigeria till Sanaga River i Kameroon
Drillen är en av de mest hotade aporna i Afrika. Den hotas främst av den massiva skogsskövlingen som pågår i dess hemområden men även tjuvjakt är ett stort problem. Drillens kött anses vara mycket gott och eftersom de ”pratar” med varandra när de rör sig genom skogen är det lätt för tjuvjägare att hitta dem.
Längd: 70 cm
Vikt: Hanar 20 kg, honor 12,5 kg
Föda: Frukt, frön, insekter
Dräktighet: ca. 179-182 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: upp till 40 år
Biotop: Tät regnskog
Utbredning: Cross River i Nigeria till Sanaga River i Kameroon
ASIATISKT LEJON
Det asiatiska lejonet skiljer sig från det afrikanska på flera sätt. Det är mindre, har mindre man, större hårtofsar på svans och armbåge samt en lång skinnflik som hänger under magen.
Det asiatiska lejonet är idag ett av världens mest utrotningshotade däggdjur. Hela världspopulationen finns i Indien och består av ca 300 individer som bor inom ett område som är 1 400 kvadratkilometer stort. Idag är området nationalpark och stora ansträngningar har gjorts för att förbättra lejonens situation.
På grund av den kritiska situationen för asiatiska lejon i det vilda startade djurparkerna för många år sedan ett bevarandeprojekt för underarten.
Storlek: 275 cm, höjd 90 cm.
Vikt: Hanar: 160-190 kg, Honor: 110-120 kg
Föda: Sambar- och chitalhjortar, men även tamboskap.
Dräktig: 110-114 dygn
Antal ungar: 1-5, vanligast 2-3
Livslängd: 17-18 år
Biotop: Torr lövskog med teak och akacia som de vanligaste trädslagen.
Det asiatiska lejonet är idag ett av världens mest utrotningshotade däggdjur. Hela världspopulationen finns i Indien och består av ca 300 individer som bor inom ett område som är 1 400 kvadratkilometer stort. Idag är området nationalpark och stora ansträngningar har gjorts för att förbättra lejonens situation.
På grund av den kritiska situationen för asiatiska lejon i det vilda startade djurparkerna för många år sedan ett bevarandeprojekt för underarten.
Storlek: 275 cm, höjd 90 cm.
Vikt: Hanar: 160-190 kg, Honor: 110-120 kg
Föda: Sambar- och chitalhjortar, men även tamboskap.
Dräktig: 110-114 dygn
Antal ungar: 1-5, vanligast 2-3
Livslängd: 17-18 år
Biotop: Torr lövskog med teak och akacia som de vanligaste trädslagen.
DVÄRGFLODHÄST
Dvärgflodhästen är strikt vegetarian och de stora tänderna används när de behöver försvara sig. Den tillbringar dagarna i vatten och fuktiga kärrmarker och kommer upp på nätterna för att äta. Dvärgflodhästens hud är väldigt känslig för uttorkning. Man skulle kunna säga att den har ett inbyggt solskyddssystem eftersom huden utsöndrar en löddrande vätska som fungerar ungefär som solskyddskräm så att huden inte torkar ut.
Dvärgflodhästen ser ut som en minivariant av sin större släkting, den vanliga flodhästen, men arterna skiljer sig åt på flera sätt. Dvärgflodhästen spenderar mer tid på land, de lever ensamma och är mycket ovanligare och mer hotade än den vanliga flodhästen.
Skogsskövling är det främsta hotet mot dvärgflodhästen. Dessutom blir floderna där de lever mer och mer förorenade av utsläpp orsakade av oss människor.
Storlek: Längd 1.5- 1.75 m
Vikt: 180-275 kg
Föda: Frukter, löv, rötter och gräs
Dräktig: 6.5 månader
Antal ungar: 1
Livslängd: letar efter information
Biotop: Floder och kärr i täta låglandsskogar.
Dvärgflodhästen ser ut som en minivariant av sin större släkting, den vanliga flodhästen, men arterna skiljer sig åt på flera sätt. Dvärgflodhästen spenderar mer tid på land, de lever ensamma och är mycket ovanligare och mer hotade än den vanliga flodhästen.
Skogsskövling är det främsta hotet mot dvärgflodhästen. Dessutom blir floderna där de lever mer och mer förorenade av utsläpp orsakade av oss människor.
Storlek: Längd 1.5- 1.75 m
Vikt: 180-275 kg
Föda: Frukter, löv, rötter och gräs
Dräktig: 6.5 månader
Antal ungar: 1
Livslängd: letar efter information
Biotop: Floder och kärr i täta låglandsskogar.
BOMULLSHUVUDTAMARIN
Bomullshuvudtamarinerna har en alldeles fantastiskt häftig frisyr, eller hur? Hanar och honor är väldigt lika varandra. De lever i familjegrupper med 3–10 individer och alla, både vuxna och syskon, hjälps åt att ta hand om ungarna.
Bomullshuvudtamarinen är akut utrotningshotad i dag och det största hotet är skövling av regnskogen där arten bor.
vet ej mer information
Bomullshuvudtamarinen är akut utrotningshotad i dag och det största hotet är skövling av regnskogen där arten bor.
vet ej mer information
BINTURONG
Binturongen är ett rovdjur som tillhör djurgruppen viverrider, dit även genetter hör. Binturongen är en duktig klättrare och klättrar nedför trädstammar med huvudet först. Den har stor hjälp av sin gripsvans när den ska klättra och när den håller sig fast för att nå goda frukter långt ut på en gren.
Även om binturongerna är ett rovdjur äter de nämligen mycket frukt och har en viktig uppgift som fröspridare i regnskogen. Binturongen hotas främst av den snabba skogsskövling som pågår i Sydostasien just nu.
Längd : 60-95 cm
Vikt: 9-14 kg
Föda: Frukt, ägg, små däggdjur, insekter, löv, skott
Dräktighet: ca. 92 dygn
Antal ungar: 2-3 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Tät regnskog
Utbredning: Nordöstra Indien, Indokina, Indonesien, Burma, Thailand, Sumatra, Java, Borneo
Även om binturongerna är ett rovdjur äter de nämligen mycket frukt och har en viktig uppgift som fröspridare i regnskogen. Binturongen hotas främst av den snabba skogsskövling som pågår i Sydostasien just nu.
Längd : 60-95 cm
Vikt: 9-14 kg
Föda: Frukt, ägg, små däggdjur, insekter, löv, skott
Dräktighet: ca. 92 dygn
Antal ungar: 2-3 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Tät regnskog
Utbredning: Nordöstra Indien, Indokina, Indonesien, Burma, Thailand, Sumatra, Java, Borneo
AMURLEOPARD
Amurleoparden är en underart till leopard. Den skiljer sig från andra leoparder genom att den är större och att den har längre, tätare päls med stora, rosettformade fläckar. Den tjocka pälsen är en anpassning till det kyliga klimat den lever i. Amurleoparden är otroligt smidig och en fantastisk klättrare. För att få äta ifred i det vilda tar den ofta med sig sina byten upp i träden.
Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur. Det finns i dagsläget max 35 individer kvar ute i naturen. Amurleopardens livsmiljö förstörs av anlagda skogsbränder och av den intensiva skogsavverkning som pågår. De senaste 15 åren har 80 % av deras livsmiljö gått förlorad. Dessutom bedrivs tjuvjakt för den vackra pälsens skull och för skelettdelar som används i traditionell asiatisk medicin.
Storlek: 95-170 cm
Vikt: 30-80 kg
Föda: Från skalbaggar till stora hjortdjur
Dräktig: 90-105 dagar
Antal ungar: 1-6 st
Livslängd: 23 år
Biotop: Tempererad blandskog
Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur. Det finns i dagsläget max 35 individer kvar ute i naturen. Amurleopardens livsmiljö förstörs av anlagda skogsbränder och av den intensiva skogsavverkning som pågår. De senaste 15 åren har 80 % av deras livsmiljö gått förlorad. Dessutom bedrivs tjuvjakt för den vackra pälsens skull och för skelettdelar som används i traditionell asiatisk medicin.
Storlek: 95-170 cm
Vikt: 30-80 kg
Föda: Från skalbaggar till stora hjortdjur
Dräktig: 90-105 dagar
Antal ungar: 1-6 st
Livslängd: 23 år
Biotop: Tempererad blandskog
ALAOTRAN
Alaotralemuren är en liten söt varelse som lever i familjegrupper och använder större delen av sin vakna tid till att äta. Den tillhör släktet bambulemurer och som namnet avslöjar är den viktigaste födan just bambu.
Alaotralemuren är en av de mest hotade lemurerna i världen. Den lever i träskmarker som hela tiden blir mindre och fragmenteras på grund av den intensiva risodling som pågår i området. Även jakt är ett stort problem.
VIKT: 1,35 - 1,55 kg
FÖDA: Bambu, löv, frukt
DRÄKTIGHET: 145 dygn
ANTAL UNGAR: 1-2 st
LIVSLÄNGD: 10-20 år
BIOTOP: Träskmark, bambuskogar
UTBREDNING: Madagaskar
Alaotralemuren är en av de mest hotade lemurerna i världen. Den lever i träskmarker som hela tiden blir mindre och fragmenteras på grund av den intensiva risodling som pågår i området. Även jakt är ett stort problem.
VIKT: 1,35 - 1,55 kg
FÖDA: Bambu, löv, frukt
DRÄKTIGHET: 145 dygn
ANTAL UNGAR: 1-2 st
LIVSLÄNGD: 10-20 år
BIOTOP: Träskmark, bambuskogar
UTBREDNING: Madagaskar
FISKARKATT
Fiskarkatten kastar sig glatt ner i vattnet och fångar sina byten – och som namnet avslöjar lever den främst av fisk.
De senaste åren har antalet fiskarkatter i det vilda minskat drastiskt. Från att ha varit ett vanligt förekommande djur har arten nu minskat så mycket att forskare inte ens lyckas fånga dem på bild vid så kallade ”kamerafällor” där förbipasserande djur fotograferas automatiskt. Man vet alltså inte idag hur många fiskarkatter som egentligen finns i naturen.
Förstörelsen av mangroveskogar och våtmarker i Asien leder till stora problem för många djur. Vi kan vara med och rädda dessa djur genom att exempelvis sluta äta jätteräkor eftersom odlingen av jätteräkor är en viktig orsak till exploatering av mangroveskogarna.
Längd: 65-85 cm
Vikt: Hanar: 11-12 kg, honor: 6-7 kg
Föda: Fisk, kräftdjur, grodor, ormar, fåglar, mindre däggdjur
Dräktighet: ca. 63 dygn
Antal ungar: 1-4 ungar
Livslängd: upp till 15 år
Biotop: Sjöar, floder, våtmarker och mangroveträsk
Utbredning: Södra och Sydöstra Asien såsom Indien, Bangladesh, Sri Lanka, Java, Sumatra
De senaste åren har antalet fiskarkatter i det vilda minskat drastiskt. Från att ha varit ett vanligt förekommande djur har arten nu minskat så mycket att forskare inte ens lyckas fånga dem på bild vid så kallade ”kamerafällor” där förbipasserande djur fotograferas automatiskt. Man vet alltså inte idag hur många fiskarkatter som egentligen finns i naturen.
Förstörelsen av mangroveskogar och våtmarker i Asien leder till stora problem för många djur. Vi kan vara med och rädda dessa djur genom att exempelvis sluta äta jätteräkor eftersom odlingen av jätteräkor är en viktig orsak till exploatering av mangroveskogarna.
Längd: 65-85 cm
Vikt: Hanar: 11-12 kg, honor: 6-7 kg
Föda: Fisk, kräftdjur, grodor, ormar, fåglar, mindre däggdjur
Dräktighet: ca. 63 dygn
Antal ungar: 1-4 ungar
Livslängd: upp till 15 år
Biotop: Sjöar, floder, våtmarker och mangroveträsk
Utbredning: Södra och Sydöstra Asien såsom Indien, Bangladesh, Sri Lanka, Java, Sumatra
FOSSA
Fossan är Madagaskars största rovdjur. Den jagar oftast nattetid men är aktiv både på dagen och på natten. Vid första anblick ser den ut ungefär som en lång katt men faktum är att fossan inte alls är något kattdjur, utan en viverid precis som binturongen. Honorna är lite mindre än hanarna och i naturen lever de oftast ensamma förutom när det är dags att leta upp en partner.
Fossan är en fantastiskt bra klättrare. Bakbenen är längre än frambenen vilket gör det lättare att hoppa mellan grenarna, och de anpassade tassarna ger dem väldigt bra grepp. Svansen, som är lika lång som resten av kroppen, ger dessutom fossan balans att kunna hoppa från gren till gren uppe bland trädkronorna.
Det finns idag färre än 2 500 vuxna fossor kvar i naturen och populationen fortsätter tyvärr att minska, främst på grund av skogsskövling. De djur som finns kvar lever i isolerade områden utan möjlighet att ta sig till varandra. Det är inte många som har hört talas om arten
Längd: Honor: 65-70 cm, hanar: 75-80 cm
Vikt: Honor: 5-7kg, hanar: 6-10 kg
Föda: Små däggdjur, fåglar och reptiler
Dräktighet: ca.3 månader
Antal ungar: 1-4 st
Livslängd: Upp till 30 år
Biotop: Skogar på Madagaskar
Utbredning: Finns endast på Madagaskar
Fossan är en fantastiskt bra klättrare. Bakbenen är längre än frambenen vilket gör det lättare att hoppa mellan grenarna, och de anpassade tassarna ger dem väldigt bra grepp. Svansen, som är lika lång som resten av kroppen, ger dessutom fossan balans att kunna hoppa från gren till gren uppe bland trädkronorna.
Det finns idag färre än 2 500 vuxna fossor kvar i naturen och populationen fortsätter tyvärr att minska, främst på grund av skogsskövling. De djur som finns kvar lever i isolerade områden utan möjlighet att ta sig till varandra. Det är inte många som har hört talas om arten
Längd: Honor: 65-70 cm, hanar: 75-80 cm
Vikt: Honor: 5-7kg, hanar: 6-10 kg
Föda: Små däggdjur, fåglar och reptiler
Dräktighet: ca.3 månader
Antal ungar: 1-4 st
Livslängd: Upp till 30 år
Biotop: Skogar på Madagaskar
Utbredning: Finns endast på Madagaskar
JÄTTEMYRSLOK
Jättemyrsloken är ett udda djur som inte liknar någonting annat. När jättemyrslokens unge föds är den fullt utvecklad och ser ut som en miniatyr av en vuxen. Ungen klättrar omedelbart upp på mammans rygg och där tillbringar den en stor del av sina första månader. Färgteckningen på ungen stämmer överens med mammans så att det inte syns att den finns på ryggen smart kamouflage, eller hur?
Jättemyrsloken har inga tänder utan krossar sin mat mot gommen. Den långa tungan kan bli 60 cm lång och används för att få tag på myror och andra insekter. När jättemyrsloken kommer fram till en myrstack river den sönder en liten del av stacken och slickar i sig myror. Den kan sticka ut tungan upp till 150 gånger i minuten! En vuxen jättemyrslok kan äta 30 000 myror per dag. Eftersom myror innehåller väldigt lite energi har myrsloken utvecklat sätt att spara energi. Den rör sig mycket långsamt och har låg kroppstemperatur, bara 32 grader.
Trots att jättemyrsloken är en fredlig insektsätare utan tänder ska man inte bråka med den. Den kan nämligen försvara sig mycket bra med sina långa vassa klor på framtassarna. Med dessa kan den till och med försvara sig mot fiender som jaguarer och pumor. Jättemyrsloken hotas framförallt av att alltmer natur omvandlas till jordbruksmark.
Längd: upp till 2 m
Vikt: upp till 55 kg
Föda: Myror, termiter och insekter
Dräktighet: ca. 190 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Grässlätter, savann, buskskog och regnskog
Utbredning: Från södra Mexiko till Uruguay och till nordvästra Arg
Jättemyrsloken har inga tänder utan krossar sin mat mot gommen. Den långa tungan kan bli 60 cm lång och används för att få tag på myror och andra insekter. När jättemyrsloken kommer fram till en myrstack river den sönder en liten del av stacken och slickar i sig myror. Den kan sticka ut tungan upp till 150 gånger i minuten! En vuxen jättemyrslok kan äta 30 000 myror per dag. Eftersom myror innehåller väldigt lite energi har myrsloken utvecklat sätt att spara energi. Den rör sig mycket långsamt och har låg kroppstemperatur, bara 32 grader.
Trots att jättemyrsloken är en fredlig insektsätare utan tänder ska man inte bråka med den. Den kan nämligen försvara sig mycket bra med sina långa vassa klor på framtassarna. Med dessa kan den till och med försvara sig mot fiender som jaguarer och pumor. Jättemyrsloken hotas framförallt av att alltmer natur omvandlas till jordbruksmark.
Längd: upp till 2 m
Vikt: upp till 55 kg
Föda: Myror, termiter och insekter
Dräktighet: ca. 190 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Grässlätter, savann, buskskog och regnskog
Utbredning: Från södra Mexiko till Uruguay och till nordvästra Arg
JÄTTEUTTER
Den lekfulla jätteuttern är den största av världens 13 utterarter. Den räknas som landlevande rovdjur men är väl anpassad till att jaga och röra sig i vatten. Jätteuttrarna kallas också för ”flodens vargar” eftersom de jagar i flock efter fisk i vattnet. De är mycket sociala och lever i familjegrupper med upp till 10 individer. De är mycket intelligenta och aktiva djur och de har minst 9 olika läten som de använder för att tala om för andra vad de vill.
Jätteuttern lever i sjöar, floder och träsk i den sydamerikanska regnskogen. De föredrar ofta vattendrag med mjuka stränder och vegetation som hänger ned över vattnet. Idag räknar man med att det finns mellan 1 000 och 5 000 jätteuttrar kvar i världen. De har jagats väldigt hårt för pälsens skull och eftersom de är dagaktiva och ljudliga är det lätt för jägare att hitta dem. De har också minskat kraftigt i antal på grund av att deras vattendrag dräneras och förstörs.
Längd: 1,5-1,8 m
Vikt: 22-32 kg
Föda: Främst fisk, men kan äta kajmaner, anakondor, andra ormar och vattenfåglar
Dräktighet: ca. 65-70 dygn
Antal ungar: 1-5 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Floder, sjöar och träsk med mjuka strandkanter
Jätteuttern lever i sjöar, floder och träsk i den sydamerikanska regnskogen. De föredrar ofta vattendrag med mjuka stränder och vegetation som hänger ned över vattnet. Idag räknar man med att det finns mellan 1 000 och 5 000 jätteuttrar kvar i världen. De har jagats väldigt hårt för pälsens skull och eftersom de är dagaktiva och ljudliga är det lätt för jägare att hitta dem. De har också minskat kraftigt i antal på grund av att deras vattendrag dräneras och förstörs.
Längd: 1,5-1,8 m
Vikt: 22-32 kg
Föda: Främst fisk, men kan äta kajmaner, anakondor, andra ormar och vattenfåglar
Dräktighet: ca. 65-70 dygn
Antal ungar: 1-5 st
Livslängd: upp till 26 år
Biotop: Floder, sjöar och träsk med mjuka strandkanter
GULBRÖSTAD KAPUCIN
i naturen lever den gulbröstade kapucinen i grupper om 10–30 individer och ofta är det fler hanar än honor i gruppen. De tillbringar större delen av sin tid uppe i träden där de letar efter mat.
De gulbröstade kapucinerna kommunicerar med en mängd olika läten och de är välkända för att vara mycket nyfikna och undersökande. Ett fascinerande beteende som man kan se hos denna apa är att de kan öppna nötter genom att slå ihop dem mot varandra eller mot t ex ett träd. Denna typ av beteende lär sig aporna av andra gruppmedlemmar.
Gulbröstade kapuciner är akut hotade, främst på grund av skogsskövling men också av jakt. Idag lever de framförallt i nationalparker och andra skyddade områden och tyvärr har områdena blivit isolerade från varandra och populationen minskar fortfarande i naturen.
Längd: honor ca 36-38 cm, hanar ca 39-42 cm
Vikt: ca 1,3- 4,8 kg
Föda: Frukt, frön, skott, blommor, insekter, grodor och små däggdjur
Dräktighet: ca. 180 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: omkring 30 år
Biotop: Regnskog
Utbredning: Atlantkusten i Brasilien (endemisk till Brasilien)
De gulbröstade kapucinerna kommunicerar med en mängd olika läten och de är välkända för att vara mycket nyfikna och undersökande. Ett fascinerande beteende som man kan se hos denna apa är att de kan öppna nötter genom att slå ihop dem mot varandra eller mot t ex ett träd. Denna typ av beteende lär sig aporna av andra gruppmedlemmar.
Gulbröstade kapuciner är akut hotade, främst på grund av skogsskövling men också av jakt. Idag lever de framförallt i nationalparker och andra skyddade områden och tyvärr har områdena blivit isolerade från varandra och populationen minskar fortfarande i naturen.
Längd: honor ca 36-38 cm, hanar ca 39-42 cm
Vikt: ca 1,3- 4,8 kg
Föda: Frukt, frön, skott, blommor, insekter, grodor och små däggdjur
Dräktighet: ca. 180 dygn
Antal ungar: 1 st
Livslängd: omkring 30 år
Biotop: Regnskog
Utbredning: Atlantkusten i Brasilien (endemisk till Brasilien)
GEPARD
Geparden är det snabbaste landlevande däggdjuret i världen. På korta sträckor kan de komma upp i hastigheter på över 100 km/h. Geparden skiljer sig åt från andra kattdjur på flera sätt. De kan till exempel inte dra in klorna och pupillerna är runda och inte slitsformade som hos andra kattdjur.
Geparden har mörka ränder under ögonen, så kallade tårränder. De hjälper till att dämpa solljuset så att geparden inte blir bländad av solen. De flesta andra kattdjur jagar i gryning, skymning eller på natten men geparden jagar mest på dagen. Geparden är dessutom mindre aggressiv än andra kattdjur och har under århundradena tämjts för att ha som hjälp vid jakt, som sällskap och som statussymbol.
Tidigare jagades den hårt på grund av att den tog tamboskap men idag har lokalbefolkningen, genom utbildning och information, börjat se både det ekonomiska värdet i att geparden lockar turister och artens värde för den biologiska mångfalden.
Längd: 112-135 cm
Vikt: Honor: 30-40 kg, hanar: 40-50 kg
Föda: Små till mellanstora antiloper
Dräktighet: ca.3 månader
Antal ungar: upp till åtta st
Livslängd: Runt 20 år
Biotop: Öppen savann och glesa skogar
Utbredning: Söder om Sahara i Afrika, en liten population i Iran
Geparden har mörka ränder under ögonen, så kallade tårränder. De hjälper till att dämpa solljuset så att geparden inte blir bländad av solen. De flesta andra kattdjur jagar i gryning, skymning eller på natten men geparden jagar mest på dagen. Geparden är dessutom mindre aggressiv än andra kattdjur och har under århundradena tämjts för att ha som hjälp vid jakt, som sällskap och som statussymbol.
Tidigare jagades den hårt på grund av att den tog tamboskap men idag har lokalbefolkningen, genom utbildning och information, börjat se både det ekonomiska värdet i att geparden lockar turister och artens värde för den biologiska mångfalden.
Längd: 112-135 cm
Vikt: Honor: 30-40 kg, hanar: 40-50 kg
Föda: Små till mellanstora antiloper
Dräktighet: ca.3 månader
Antal ungar: upp till åtta st
Livslängd: Runt 20 år
Biotop: Öppen savann och glesa skogar
Utbredning: Söder om Sahara i Afrika, en liten population i Iran
KINESISK ALLIGATOR
Den kinesiska alligatorn är den mindre av de två alligatorarterna som finns i världen. Den andra arten är Mississippialligatorn som kan bli över fyra meter lång.
Idag finns det troligen bara runt 120–150 kinesiska alligatorer kvar i naturen.
Längd : upp till 2 m
Vikt: 40 kg
Föda: Sniglar, kräftdjur, fisk, amfibier, vattenfåglar och små däggdjur
Dräktighet: Det tar ca. 70 dagar för äggen att kläckas
Antal ungar: 10-50 ägg
Livslängd: upp till 100 år
Biotop: Långsamt rinnande floder, träsk och kärr
Utbredning: Anhui-provinsen i nedre Yangtze-floden
Idag finns det troligen bara runt 120–150 kinesiska alligatorer kvar i naturen.
Längd : upp till 2 m
Vikt: 40 kg
Föda: Sniglar, kräftdjur, fisk, amfibier, vattenfåglar och små däggdjur
Dräktighet: Det tar ca. 70 dagar för äggen att kläckas
Antal ungar: 10-50 ägg
Livslängd: upp till 100 år
Biotop: Långsamt rinnande floder, träsk och kärr
Utbredning: Anhui-provinsen i nedre Yangtze-floden
KLOLÖS UTTER
Den lilla charmiga asiatiska klolösa uttern är världens minsta utter. Trots sitt namn har arten faktiskt klor, men de är mycket mindre än hos andra utterarter. Inte heller simhuden är lika väl utvecklad som hos andra uttrar. Uttrarna lever i familjegrupper med mamma, pappa och ungar i olika åldrar. Mamman och pappan delar på skötseln av ungarna.
Den asiatiska klolösa uttern älskar att gräva i leran vid floder och sjöar för att leta upp krabbor,
musslor och andra godsaker som kan gömma sig där. Utterfamiljen spenderar all tid tillsammans och när de inte letar mat leker de, putsar varandra eller ligger bara och njuter i solskenet.
Över hela Asien sker skogsavverkning som leder till att floder och kärr försvinner. Många områden dräneras och omvandlas till jordbruksmark och större vattensystem omvandlas för odling av fisk och jätteräkor. Det leder till ytterligare bekymmer eftersom uttrarna anses som skadedjur om de vistas i närheten av fiskeodlingarna.
Längd: 45-61cm
Vikt: 1-5 kg
Föda: krabbor, musslor, fisk, amfibier, reptiler och små däggdjur
Dräktighet: ca. 60 dygn
Antal ungar: 1-7 st
Livslängd: ca 15 år
Biotop: Långsamt rinnande vatten som är ganska grunt, ex. kärr, träsk, floder, sjöar och risfält
Utbredning: Nordvästra Indien, södra Kina, Sumatra, Borneo, Java, Indonesien och Filippinerna
Den asiatiska klolösa uttern älskar att gräva i leran vid floder och sjöar för att leta upp krabbor,
musslor och andra godsaker som kan gömma sig där. Utterfamiljen spenderar all tid tillsammans och när de inte letar mat leker de, putsar varandra eller ligger bara och njuter i solskenet.
Över hela Asien sker skogsavverkning som leder till att floder och kärr försvinner. Många områden dräneras och omvandlas till jordbruksmark och större vattensystem omvandlas för odling av fisk och jätteräkor. Det leder till ytterligare bekymmer eftersom uttrarna anses som skadedjur om de vistas i närheten av fiskeodlingarna.
Längd: 45-61cm
Vikt: 1-5 kg
Föda: krabbor, musslor, fisk, amfibier, reptiler och små däggdjur
Dräktighet: ca. 60 dygn
Antal ungar: 1-7 st
Livslängd: ca 15 år
Biotop: Långsamt rinnande vatten som är ganska grunt, ex. kärr, träsk, floder, sjöar och risfält
Utbredning: Nordvästra Indien, södra Kina, Sumatra, Borneo, Java, Indonesien och Filippinerna
KOMODOVARAN
Komodovaranen är den största ödlan i världen och idag finns bara ca 3 000 individer kvar. De lever inom ett område som är mindre än 1 000 kvadratkilometer i den indonesiska övärlden och sedan 1980 är området klassat som nationalpark.
Komodovaranerna jagar både små och stora byten och de äter också as som de hittar. De har en 50 cm lång kluven tunga som, precis som hos andra reptiler, fungerar som ett luktorgan. När vinden ligger rätt kan en komodovaran känna lukten av ett ruttnande as på flera kilometers håll! Komodovaraner har en kraftig kropp, ofta med hängande buk. Benen är muskulösa och de långa tårna har vassa, krokiga klor. Svansen är lite kortare än kroppen och när komodovaranen går vilar ofta svansspetsen mot marken och ritar ett mönster mellan fotavtrycken. När den försvarar sig bits den med sina vassa tänder och kraftiga käkar samt piskar med den muskulösa svansen.
Besökande statschefer har ibland fått komodovaraner som gåva och på så sätt spreds arten till djurparker utanför Indonesien redan på 1960-talet. Indonesiska staten har idag strikt kontroll på varanerna och det krävs tillstånd från presidenten för att få föra ut en individ ur landet. De senaste åren har komodovaraner kommit till Europa för att ingå i det europeiska avelsprojektet för bevarande av arten
Storlek: Hanar: 3 m, Honor: 2,5 m
Vikt: Hanar: 90-100 kg, Honor: 50 kg
Föda: Mindre däggdjur och fåglar, timorhjort, vildsvin, tambuffel och hästar.
Dräktig: Äggen läggs cirka två månader efter parningen och kläcks 8-9 månader efter äggläggningen.
Antal ungar: 20 st
Livslängd: 50 år
Biotop: Torra monsunskogar och tropiska savanner och stäpper.
Komodovaranerna jagar både små och stora byten och de äter också as som de hittar. De har en 50 cm lång kluven tunga som, precis som hos andra reptiler, fungerar som ett luktorgan. När vinden ligger rätt kan en komodovaran känna lukten av ett ruttnande as på flera kilometers håll! Komodovaraner har en kraftig kropp, ofta med hängande buk. Benen är muskulösa och de långa tårna har vassa, krokiga klor. Svansen är lite kortare än kroppen och när komodovaranen går vilar ofta svansspetsen mot marken och ritar ett mönster mellan fotavtrycken. När den försvarar sig bits den med sina vassa tänder och kraftiga käkar samt piskar med den muskulösa svansen.
Besökande statschefer har ibland fått komodovaraner som gåva och på så sätt spreds arten till djurparker utanför Indonesien redan på 1960-talet. Indonesiska staten har idag strikt kontroll på varanerna och det krävs tillstånd från presidenten för att få föra ut en individ ur landet. De senaste åren har komodovaraner kommit till Europa för att ingå i det europeiska avelsprojektet för bevarande av arten
Storlek: Hanar: 3 m, Honor: 2,5 m
Vikt: Hanar: 90-100 kg, Honor: 50 kg
Föda: Mindre däggdjur och fåglar, timorhjort, vildsvin, tambuffel och hästar.
Dräktig: Äggen läggs cirka två månader efter parningen och kläcks 8-9 månader efter äggläggningen.
Antal ungar: 20 st
Livslängd: 50 år
Biotop: Torra monsunskogar och tropiska savanner och stäpper.
KUBAKROKODIL
Kubakrokodilen är en skicklig höjdhoppare i vatten. Den blir vanligen cirka 3,5 meter lång, lever mest på fisk och sköldpaddor i träskmarker och sötvattensområden. Krokodilen räknas till en av de mest agressiva krokodilarterna och även en av världens mest utrotningshotade på grund av miljöförstöring och illegal jakt.
Numera finns kubakrokodilen bara på ett par platser i världen, nämligen Zapataträsket i Matanzas provins på Kuba, samt ytterligare en liten population utanför Kubas fastland, i Lanierträsket på ön Isla de la Juventad. Kubakrokodiler föredrar att leva i träskmarker och sötvattenområden. Den räknas som en av de allra mest aggressiva krokodilarterna och den är också känd för att kunna hoppa mycket högt rakt upp ur vattnet.
Man känner igen kubakrokodilen på att den har ett kort, brett huvud, en märkbar benkam bakom ögat och stora fjäll på benen. Den har också gula och svarta fläckar på kroppen. Den lever mest på fisk och sötvattenssköldpaddor som finns i hela området där krokodilen naturligt lever. De platta, ganska breda tänderna bak i krokodilens mun är anpassade till att kunna knäcka skalet på sköldpaddorna, så krokodilerna kommer åt det goda köttet. De förstorade, kraftfulla tänderna som sitter nära fronten på munnen förvånar dock zoologerna, då de inte verkar ha något speciellt syfte. Men tittar man på fossiler av kubakrokodiler kan man finna en trolig förklaring. I förhistorisk tid fanns en marklevande myrslok som levde i samma område som kubakrokodilen. Den kunde bli stor som en björn och även om den var växtätare, så hade den kraftfulla klor och vassa tänder. Den var antagligen ett omtyckt byte för kubakrokodilen och för att kunna klara av att ta detta starka byte, behövde krokodilen ha de förstorade framtänderna. Man har hittat mycket benrester av krokodiler och myrslokar tillsammans, och också benrester från myrslokar med märken efter krokodiltänder - ett tecken på att krokodilen jagade detta stora däggdjur.
Storlek: Längd upp till 5 m, men detta är ovanligt. Vanligast upp till 3,5 m.
Vikt: ?
Föda: Fisk, sötvattenssköldpaddor, däggdjur och fåglar.
Dräktig: ?
Antal ungar: ?
Livslängd: ?
Biotop: Träskmarker
Numera finns kubakrokodilen bara på ett par platser i världen, nämligen Zapataträsket i Matanzas provins på Kuba, samt ytterligare en liten population utanför Kubas fastland, i Lanierträsket på ön Isla de la Juventad. Kubakrokodiler föredrar att leva i träskmarker och sötvattenområden. Den räknas som en av de allra mest aggressiva krokodilarterna och den är också känd för att kunna hoppa mycket högt rakt upp ur vattnet.
Man känner igen kubakrokodilen på att den har ett kort, brett huvud, en märkbar benkam bakom ögat och stora fjäll på benen. Den har också gula och svarta fläckar på kroppen. Den lever mest på fisk och sötvattenssköldpaddor som finns i hela området där krokodilen naturligt lever. De platta, ganska breda tänderna bak i krokodilens mun är anpassade till att kunna knäcka skalet på sköldpaddorna, så krokodilerna kommer åt det goda köttet. De förstorade, kraftfulla tänderna som sitter nära fronten på munnen förvånar dock zoologerna, då de inte verkar ha något speciellt syfte. Men tittar man på fossiler av kubakrokodiler kan man finna en trolig förklaring. I förhistorisk tid fanns en marklevande myrslok som levde i samma område som kubakrokodilen. Den kunde bli stor som en björn och även om den var växtätare, så hade den kraftfulla klor och vassa tänder. Den var antagligen ett omtyckt byte för kubakrokodilen och för att kunna klara av att ta detta starka byte, behövde krokodilen ha de förstorade framtänderna. Man har hittat mycket benrester av krokodiler och myrslokar tillsammans, och också benrester från myrslokar med märken efter krokodiltänder - ett tecken på att krokodilen jagade detta stora däggdjur.
Storlek: Längd upp till 5 m, men detta är ovanligt. Vanligast upp till 3,5 m.
Vikt: ?
Föda: Fisk, sötvattenssköldpaddor, däggdjur och fåglar.
Dräktig: ?
Antal ungar: ?
Livslängd: ?
Biotop: Träskmarker
LEJONTAMARIN
Lejontamarinen är en av världens mest hotade apor. Den lever i familjegrupper med 2–16 individer och det är bara en av honorna i gruppen som får ungar. Alla vuxna och halvvuxna gruppmedlemmar hjälps åt med att ta hand om ungarna.
Idag finns bara 2–3 procent av lejontamarinens ursprungliga livsmiljö kvar och det största hotet mot arten är just skogsskövling.
Längd: 23-30 cm
Vikt: 400-800 g
Föda: Frukt, insekter, blommor, ägg
Levnadssätt: Grupplevande
Livsmiljö: Regnskog
Utbredningsområde: Brasilien
Dräktighetstid: 126-132 dygn
Antal ungar: 2 per kull
Livslängd: Ca 15 år
Idag finns bara 2–3 procent av lejontamarinens ursprungliga livsmiljö kvar och det största hotet mot arten är just skogsskövling.
Längd: 23-30 cm
Vikt: 400-800 g
Föda: Frukt, insekter, blommor, ägg
Levnadssätt: Grupplevande
Livsmiljö: Regnskog
Utbredningsområde: Brasilien
Dräktighetstid: 126-132 dygn
Antal ungar: 2 per kull
Livslängd: Ca 15 år